Jag hade en, enligt mig, bra förlossning där jag fick det stöd av barnmorskor som jag behövde. Jag vill gärna föda barn igen, men är nu efter min förlossning mer påläst om hur läget ser ut och hur vissa blivande föräldrar blivit behandlade, bemötta och runt-slussade mitt i brinnande värkarbete. Det är något som skrämmer mig. Jag blev med mitt första barn igångsatt och hade därför en garanterad plats. Tänk om jag inte haft det, om jag hade behövt tackla känslor av oro och ångest samtidigt som värkarbetet var i full igång.
Jag önskar och hoppas att vi ska ha en förlossningsvård i Sverige där man i största möjliga mån ska få föda där man vill och hur man vill. Att förlossningsavdelningar i glesbygden inte stängs ner. Att ingen kvinna ska behöva vara rädd för att inte få plats eller att hinna in i tid för att resvägen är för lång.
Jag vill se att barnmorskor har en dräglig arbetssituation där dom känner, minst en gång om dagen, att de räcker till. Att dom inte behöver springa mellan flera föderskor. Att de ska hinna äta lunch, ta en kaffe, kunna gå på toa.
Mänskliga rättigheter. Vi kan inte spela på kvinnors hälsa längre.
Inskickat av Sara